Vanliga frågor & svar

Tillgång till medicinsk abort i Sverige är ojämlik och beroende av var i landet du bor. Klinisk praxis för tidig medicinsk abort (innan graviditetsvecka 10) fordrar minst ett klinikbesök med ultraljud som rutin. Detta är problematiskt, speciellt i glesbygd där avstånden är långa och vårdgivare få. En potentiell lösning är den innovativa vårdmodellen ‘no-test’ tele-abort vilket innebär att vård för tidig medicinsk abort ges digitalt (via telefon, videosamtal, internet) och att klinikbesök med ultraljud enbart görs vid behov.
Denna vårdmodell kan öka tillgång till abortvård och bidra till stärkt sexuell och reproduktiv hälsa. Det saknas dock evidens
från randomiserade kontrollerade studier, och flera kunskapsluckor kvarstår vilket förhindrar implementering
nationellt och internationellt.

 

Syftet med studien är att öka tillgång till tidig medicinsk abort genom att utvärdera effektivitet, medicinsk säkerhet, nöjdhet samt hälsoekonomiska utfall, relaterat till ‘no-test’ tele-abort. Därför gör vi en randomiserad kontrollerad studie i fem sjukvårdsregioner. För att visa att ‘no-test’ tele-abort (utan ultraljud) inte är mindre effektivt än standard medicinsk abort på klinik (med ultraljud) kommer 978 friska kvinnor ≥18 år i tidig graviditet, som önskar genomföra medicinsk abort i hemmet, inkluderas.
Det är därför mycket viktigt att du fyller i studieblanketten 6 veckor efter din abort så att vi kan jämföra din abortupplevelse
med kontrollgruppen (alltså kvinnor som har genomfört standard medicinsk abort på klinik med ultraljud). 

Projektet får direkta effekter för abortsökande och hälsosystem då ‘no-test’ tele-abort förespås bidra till ökad flexibilitet och egenmakt, kortare väntetider och därmed ökad andel aborter i tidig graviditet (mindre smärta och blödning), lägre kostnader samt ett mer effektivt nyttjande av vårdens resurser. Resultaten kommer användas för att utveckla evidensbaserade kliniska riktlinjer med särskild relevans för kvinnor och vårdpersonal i glesbygd, i Sverige och globalt.

Du är med i interventionsgruppen. Det innebär att du kan göra en medicinisk
abort hemma utan föregående ultraljudsundersökning.

 

Kontrollgruppen får standard vård för medicinsk abort så som det ser ut i Sverige nu.
De måste alltså komma in för minst ett klinikbesök och få en gynekologisk undersökning med ultraljud innan aborten kan påbörjas. 

Ett ultraljud kan användas innan en medicinsk abort för att visa graviditetslängd och utesluta utomkvedshavandeskap. Forskning visar dock att de flesta kvinnor har god kännedom om sina menstruationsdatum och att graviditetslängden i de flesta fall kan uppskattas tillförlitligt enbart utifrån dessa. Världshälsoorganisationen rekommenderar att ultraljud inte ska användas rutinmässigt vid medicinsk abort, utan endast när det finns osäkerhet kring graviditetslängden eller symptom eller riskfaktorer för utomkvedshavandeskap.

Trots dessa rekommendationer anger många riktlinjer, inklusive de som används i Sverige, att ultraljud bör användas rutinmässigt vid medicinsk abort. Observationsstudier från bland annat USA och Storbritannien visar att så kallad “no-test”-teleabort, där ultraljud inte ingår, är både säker och effektiv.

Det finns också flera länder, till exempel Storbritannien och Australien, där denna typ av teleabort redan erbjuds till kvinnor som har regelbundna menstruationer och inga riskfaktorer för utomkvedshavandeskap.

År 2025 blev en statlig utredning klar med flera förslag på hur abortlagen kan förändras. Ett av förslagen är att hela aborten ska kunna genomföras i hemmet. Det skulle kunna innebära att mifepriston kan tas hemma och öppna möjligheten
för en helt digital abortvård.

Förslagen är ännu inte beslutade – Riksdagen ska ta ställning till dem.

Graviditetslängden räknas från första dagen av din senaste mens, inte från när ägget befruktades. Till exempel: om du är gravid och din sista mens började den 1 januari, och det idag är den 28 januari, är du 4 veckor gravid. Graviditetsvecka 4+2 betyder att du är 4 veckor och 2 dagar gravid.

Om du har regelbunden mens och din senaste mens kändes som vanligt i både längd och blödningsmängd, kan vi i de flesta fall tryggt använda den för att räkna ut graviditetslängden. En oregelbunden mens innebär att din menscykel varierar mycket från månad till månad, eller är kortare än 21 dagar eller längre än 35 dagar.

Många saker kan orsaka en oregelbunden eller utebliven mens, till exempel polyendokrint metabolt ovarialsyndrom (PMOS), viktförändringar eller ätstörningar, stress, amning och vissa sjukdomar. För vissa är det också helt normalt att ha oregelbunden mens.

Om din mens är oregelbunden eller utebliven, eller om du har använt hormonella preventivmedel eller ammat under de senaste 3 månaderna, går det inte att räkna ut graviditetslängden på ett säkert sätt utifrån mensen.

En kirurgisk abort är en operation, en så kallad skrapning. Om man väljer en kirurgisk abort kan den vanligtvis göras mellan graviditetsvecka 7+0 till 12+0. Det finns olika för- och nackdelar med medicinsk kontra kirurgisk abort, och det kan var lite olika person till person vilken metod som känns bäst. Både medicinsk och kirurgisk abort är mycket effektiva. Du kan prata med din barnmorska eller läkare för att se vilken metod som känns bäst för dig.

En kirurgisk abort kan vanligtvis göras mellan vecka 7+0 till 12+0. Det är en dagkirurgisk operation, vilket betyder att du kan åka hem samma dag. Ibland blir man nersövd, och ibland får man lokal bedövning och lugnande läkemedel.

Det kan variera. Blödningen ska börja successivt minska efter att graviditeten har stötts ut. De flesta blöder i 1–2 veckor efter en abort, men det är också normalt att blöda i upp till 4 veckor.  De första dagarna kan blödningen kännas som en kraftigare mens, med eller utan små klumpar. Därefter övergår blödningen oftast till att likna en sparsam blodig flytning. 

 

Du ska kontakta din klinik för råd om blödningen inte börjar minska efter graviditeten avslutats, om den fortsätter längre än 4 veckor, om den plötsligt blir rikligare igen efter att ha börjat avta, eller om du känner dig yr, trött och/eller kraftlös. Det kan vara tecken på en inkomplett abort och/eller blodbrist. 

Du får med dig ett särskilt graviditetstest som du tar 2–3 veckor efter aborten. Det är viktigt att du använder just detta test – vanliga apotekstester kan ofta visa falskt positivt i flera veckor efter en lyckad abort. 

Det är viktigt att du gör testet även om du har haft en riklig blödning, eftersom en blödning inte alltid betyder att graviditeten har avslutats. Om testet är positivt eller ogiltigt ska du kontakta din klinik.

 

Om du har tagit Cytotec-tabletterna och inte fått någon blödning inom tre dagar, ska du också kontakta din klinik eftersom aborten då inte har kommit igång som den ska. 

Du bör även kontakta klinik om du fortfarande har graviditetssymtom en vecka efter aborten.

För de allra flesta går en hemabort väldigt bra, och innan vecka 10 är en medicinsk abort
cirka 95–98 % effektiv för att genomföra en fullständig abort. 

Ibland kan det dock uppstå komplikationer som behöver behandlas. Det kan till exempel vara en infektion, att det finns kvar graviditetsvävnad i livmodern (inkomplett abort), kraftig eller långvarig blödning, eller att aborten inte kommer igång som förväntat. Om detta händer är det viktigt att du kontaktar din klinik eller söker akut vård.

 
Du kan till exempel behöva ta en extra dos aborttabletter, få antibiotika, genomgå en gynekologisk skrapning eller få behandling med järn. Det är ovanligt att man behöver blodtransfusion efter en abort.

Blödningen varierar från person till person och beror delvis på hur långt gången graviditeten är. Den kan vara allt från sparsam till riklig och innehålla klumpar. Oftast blöder man mer än vid en vanlig mens. 

Om du blöder så mycket att du behöver byta två fulla maxibindor per timme under mer än två timmar (totalt fyra stora bindor), eller om du får klumpar som är större än din näve, ska du kontakta din klinik för råd eller söka akut vård eftersom då blöder du för mycket. 

Blödningen ska successivt börja minska efter att graviditeten har stötts ut. De flesta blöder i 1–2 veckor efter en abort, men det är också normalt att blöda i upp till 4 veckor.  De första dagarna kan blödningen kännas som en kraftigare mens, med eller utan små klumpar. Därefter övergår blödningen oftast till att likna en sparsam blodig flytning. 

Du ska kontakta din klinik för råd om blödningen inte börjar minska efter graviditeten avslutats, om den fortsätter längre än 4 veckor, om den plötsligt blir rikligare igen efter att ha börjat avta, eller om du känner dig yr, trött och/eller kraftlös. Det kan vara tecken på en inkomplett abort och/eller blodbrist. 

Ett utomkvedshavandeskap, eller ektopisk graviditet, innebär att graviditeten sitter utanför livmodern, oftast i äggledaren.
En sådan graviditet kan inte utvecklas normalt och kan bli livshotande om äggledaren brister.

En ektopisk graviditet avbryts inte vid en medicinsk abort och kräver annan behandling. 

 

Utomkvedshavandeskap kan drabba vem som helst, men risken är högre om du tidigare haft ett utomkvedshavandeskap, blivit gravid med spiral, har skador eller ärrbildning i äggledarna (t.ex. från tidigare äggledarinflammation, som kan orsakas av klamydia eller gonorré) eller har genomgått tidigare bukoperationer.

Symtomen kan variera. Du kan få riktigt ont i magen (ofta på ena sidan) och blöda från slidan. Om äggledaren brister kan du bli yr, kallsvettig och känna dig svimfärdig. Om man har symptom på utomkvedshavandeskap ska man söka akut vård. 

Du kan påbörja nästan alla preventivmedel samma dag som du börjar aborten.
Undantaget är spiralen, som kan sättas in några dagar efter abortbehandlingen.

Kika på vår lista och video om preventivmedel för att läsa när du kan påbörja de olika preventivmetoderna efter en medicinsk abort.

Det finns många olika preventivmetoder med olika för- och nackdelar. Du kan behöva prova dig fram för att hitta en metod som passar dig och din fas i livet.

Om du inte vill behöva komma ihåg att ta en tablett om dagen, byta p-ring var tredje vecka, eller byta p-plåster varje vecka, kan ett långverkande preventivmedel (p-stav eller spiral) vara rätt för dig. De sätts in i kroppen och verkar under flera år.

Preventivmetoderna kan också ha andra positiva effekter. Om du besväras av riklig mens och/eller mensvärk kan metoderna som innehåller hormoner förbättra symptomen avsevärt. Många personer som använder p-stav och framförallt hormonspiral får ingen mens alls, och med kombinerade p-piller, p-plåster, och p-ring kan man också välja att hoppa över mensen i så kallad långcykelanvändning.

Vissa metoder kan också hjälpa mot akne och PMS eller PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom).

Vissa personer kan inte ta hormonet östrogen (till exempel om man får migrän med aura eller har haft en tidigare blodpropp), då kan en metod som enbart innehåller hormonet gestagen fungera bra (till exempel hormonspiral eller gestagenpiller).

Om du önskar personlig rådgivning, recept, eller vill boka tid för insättning av spiral eller p-stav, så kan du kontakta din klinik.
Du kan ofta få rådgivning och recept antigen vid ett besök på en klinik eller över telefon/videosamtal.

Våld i nära relation är tyvärr vanligare än man tror och är idag ett stort samhällsproblem. Studier visar att upp till en tredjedel av kvinnor i Sverige har blivit utsatta för våld i en nuvarande eller tidigare relation. Våld i nära relation kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt. Psykiskt våld är det vanligaste och kan innebära tjat, press, nedlåtande kommentarer eller svartsjuka som gör att man mår dåligt eller får sjunkande självkänsla. Det kan också handla om kontrollerande beteenden eller att man inte själv får bestämma över sin ekonomi eller sin reproduktiva hälsa.

Ibland kan det vara svårt att identifiera våld om det har pågått under en längre tid eller blivit en del av vardagen. Det kan börja med små förändringar i ens partners beteende som sedan utvecklas till något mer omfattande. Ibland kan våld vara något som man definierar eller känner av i efterhand. 

Ingen ska behöva utsättas för våld, och det finns olika stöd som man kan få. Det kan kännas svårt att prata om det. Det kan också kännas svårt att definiera ett beteende som våld eller veta om ett beteende är våld. Du behöver inte veta vad för stöd du behöver eller vilka beslut du vill ta – det viktigaste är att berätta.

Du kanske också känner att du behöver stöd för att bearbeta tidigare utsatthet. Alla abortkliniker erbjuder kontakt med kurator, och de kan ge samtalsstöd och praktisk information om du vill ha det. Kontakta din klinik för att boka ett samtal med kurator.
 

Du kan också ringa Kvinnofridslinjen på telefon 116 016 (dygnet runt). Kvinnofridslinjen är anonym och kostnadsfri, och de kan ge stöd, rådgivning och praktisk information. De kan också ge information om lokala kvinnojourer och andra stödtjänster.